En radda grejer.

Okej, om jag skulle ta och skriva lite. Många kör ju det här upplägget just nu.

Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Hösten.

Hösten är verkligen min favvotid på året. Lever fortfarande kvar i det där terminstänkandet från skolan, där hösten betyder nystart. Bäst är det typ när augusti går över i september - kristallklara dagar fulla av tillförsikt! Men nu har september gått över i oktober, och nu är väl tanken att allt det där nya ska ha satt igång. Det vet jag inte riktigt om det har. Jag har börjat plugga på distans, men vacklar lite hit och dit gällande om jag ska satsa fullt ut eller inte. Jag ska nog det. Eller...? Vi får se.

Vinn en klänning!

Ny klänning till sommaren, kanske? Vinn en här.

Gårdagens ord: ecklesiastikminister

Över ett glas öl eller två tränade jag och några vänner i går kväll på att uttala ordet "ecklesiastikminister". Det gick ganska bra. Olof Palme var den siste att inneha posten, ifall någon undrade. Från och med 1968 fick statsrådet i stället titeln "utbildningsminister". Inte alls lika kul, om du frågar mig.

Falsk profet?

Jag kan knappt tro att det är sant: Thomas di Leva har ett "tempel" där han sysslar med "kosmisk ljusöverföring". Läste just Jenny Östergrens krönika om detta. Mycket märkligt. Ännu märkligare är förstås att folk betalar för det.

Tema 80-tal + snö

Här kommer några gamla dängor och några snöiga landskap.

Nostalgi 2.

Radio! Jag lyssnade mycket på radio tidigare, inte så jättemycket nu längre. Men jag minns att program som "Jazz på platta", "Kultis på platta" och förstås "Skivor till kaffet" sändes i nuvarande ungdomskanalen P3 bra länge. Det var andra tider, det.

Do you realize?

Nostalgi.

Ibland blir jag nostalgisk över konstiga saker. Icq, till exemepl. Åh, den där lilla blomman som blinkade så fint nere i hörnet på skärmen! Undrar om det är många som använder icq i dag...

Vridna kläder.

Det händer rätt ofta att kläder som jag har på mig vill vrida sig. Plötsligt har ett byxben vridit sig ett kvarts varv. En tröja drar envist åt höger eller vänster.

Är det mig eller kläderna det är fel på?

Bad.

Tar ett varmt bad och öppnar badrumsfönstret på glänt. Det ångar från vattnet, och jag föreställer mig att jag badar i en varm källa på ett regngrått Island. Det känns roligare än ett svalt och regnigt Junisverige.

Om några dagar blir det andra bullar. Svalkande bad i varm luft på en grekisk ö. Längtar!

Fokuseeeera!

Jag borde jobba, men hittar inte mitt fokus. Var kan jag ha förlagt det?

Kanske är jag extra lättroad just nu, men jag tyckte att det här var kul:
http://aplaceforrobots.blogspot.com/2009/05/truism.html

Vår.

Våren är skir
och skär i mitt hjärta

Blödig.

Ibland börjar jag nästan gråta när jag betraktar människor omkring mig. Som den något slitne mannen framför mig i kassan på Ica. Han köper en folköl, lite varmkorv och en påse smågodis. Jag ser för mig hur han går hem till ensamhet, kokar några korvar, dricker sin folköl och äter smågodis framför tv:n. Jag tänker på isande ensamhet och det värker till i hjärtat.

Men jag kan ju ha fel. Han kanske har bjudit hem en polare, eller väntar dambesök, eller är ensam och glad. Vad vet jag.

Hört i bokhandeln.

Medelålders man till expediten: Har ni nån bok om bloggar? Min fru har börjat blogga, och hon skulle vilja ha lite tips om andra bloggar. Ja, man känner ju till Mias och Klaras, men det vore kul med fler, liksom worldwide.

Expediten: Nej, jag har nog inte sett till nån bok om bloggar. Men det brukar ju stå rätt mycket om bloggar i tidningarna...

Röst i mitt huvud: Eller på det där världsomspännande elektroniska nätverket, kanske? Jag har hört att det står en del om bloggar där också...

Det är 18 grader i vår lägenhet. 18 grader är inte så lite egentligen, men jag fryyyser! Golvet är nog typ -7 grader. Jag har just ätit ett Digestive-kex, fast de innehåller kolhydrater en masse, och kolhydrater är O-N-D-A. Fast om man riskerar att frysa ihjäl spelar det väl inte så stor roll...
Bilden är från i somras, tagen i en rosenträdgård i Prag (jag har kamouflerat mig i blommig tunika...och jag gör en konstig min). Då frös jag inte.

Får män vara män, och kvinnor kvinnor?

Jag blir trött bara jag hör nån säga nånting om hur män respektive kvinnor ska vara eller är. Det här har ju väckt en del uppmärksamhet. Jag vill gäspa käkarna ur led när jag läser det (dels för att de skriver som krattor, men också för att det känns så...trött).

Vem hindrar nån från att vara som hon/han vill? Eller från att leva som hon/han vill? Visst, det är klart att det finns en norm i samhället. Visst, det är klart att det kan tittas snett på folk som inte följer normen.

Men ändå, man är inte tvungen att följa normen.

Och kan inte folk bara få vara som de vill, vare sig de är kvinnor eller män?

Jag blev ju aldrig vacker.

När jag var ung var jag inte vacker, och eftersom man rätt snabbt lär sig att vacker är det finaste och bästa en tjej eller kvinna kan vara, så drömde jag förstås om att bli det. Nånstans inom mig bar jag nog på en dröm om att det en vacker dag bara skulle hända. Som en ful ankunge som blir en svan. Den där klassiska komma-tillbaks-och-visa-alla-hur-vacker-man-har-blivit-grejen. Men det hände aldrig, och ärligt talat var jag väl för lat, omotiverad eller nåt annat för att lägga tillräckligt många strån i kors själv. Jag hade väl kunnat sminka och fiffa och färga och dölja och framhäva och så vidare som många andra gör. Men jag tyckte nog inte att det var lönt.

Nu bär jag på en annan dröm. När jag blir gammal vill jag bli en riktigt söt liten tant. En sån där med mjuka, vita lockar, glittrande ögon och ett finurligt leende.

Hornstull, rat city.

Jag gillar inte råttor. De ger mig rysningar och jag blir stel av skräck när jag ser dem. Osis då att Bergsunds strand verkar vara ett rent råttparadis, och osis att det ligger på vägen till min arbetsplats. Och dubbel-osis att folk älskar att kasta skräp på marken överallt. Om jag vore råtta skulle jag säkert också älska att det ligger pizzakartonger högt och lågt. Rena råtthimlen. De skrattar säkert åt den där råttgiftslappen.

Visuellt.

Read my VisualDNA™ Get your own VisualDNA™